Kräkigt värre på långholmen......

......Och då pratar jag inte om Mejas små söta bebiskräkningar, men mer om det senare.
Oj Oj Oj vilken vecka...
Det började förra torsdagen, då vi åkte till Varberg. Allt var verkligen bra där, men vi fick väldigt lite sömn, och vi hann inte, eller orkade inte träffa de vi ville träffa. Meja hade det lite jobbigt med bajseriet och jag fick känslan av att hon var lite stressad av allt ståhej.
Vi träffade dock Kalle, Jenny och Ally, min farbror med fru, och Linda m. fam. Kul. Mamman fick ett mindre psykbryt pga för lite sömn, men annars var det bra. Vi åkte mot växjö lö em och skulle stanna på gekås för att köpa tvättlappar (de kostar typ en fjärdedel där mot hemma).
När vi kom dit var det självklart stängt.. Vi lipade en stund sedan tog vi en äcklig hamburgare och åkte hem.
Bilresan med lillan gick jättebra. Hon sov nästen hela vägen. Väl hemma var det "el classico" och mys. Sedan bingen.
På söndagen fikade vi med Fanny, min barndomskompis och hennes kille Tomas.

Så var det då dags. I Arla morgontimma styrde vi glada i hågen kosan mot Stockholm (nu pratar vi tis morgon). Mamman var väldigt laddad och såg fram emot promenader på söder mälarstrand. Vi skulle bo på vandrarhem på långholmen. Allt gick jättebra upp. Meja åt strax innan nyköping, annars sov hon hela vägen. Anledningen att vi åkte var som ni säkert förstår att B skulle jobba ett par dagar "på plats". Det började redan på tisdagkvällen då de skulle ut på en gemensam aktivitet med boule och etiopisk middag (B vann och fick en ipod -u go my man!!!). Då passade jag på att träffa kompis Hanna. Vi mös på vandrarhemmet med brie och kex.
B kom hem vid elvatiden och vi somnade snart därefter.
Sedan släpptes bomben. Jag vaknade vid halv tre och trodde jag skulle frysa ihjäl. Förstod att jag
hade feber... Tog den och hade 39 i temp. Ammade, tog alvedon och somnade om. Vaknade omkring fem sex och var ordentligt sliten. Vi fick dock i oss lite frukost och B stack till morgonens första möte. Meja och jag vilade lite, men hon var ju såklart mycket piggare än jag. Vid elva försökte jag äta lite men då vände sig allt och jag spydde. Och spydde....och spydde.....och spydde.
Tänkte att nu svimmar jag. Var tvungen att ringa B så han fick komma hem från jobbet.
Hela dagen gick i kräkets tecken. Fick inte ens behålla vätskeersättning eller vatten förrän sent på kvällen.
Dessutom var Mejis lite gnällig och hade svårt att få ut sitt bajs, så vi fick hjälpa henne med febertermometern. Bajs överallt kändes det som.
Allt detta i en liten sketen cell på tio kv.m.

Igår tog B ledigt och vi tuffade hemåt efter en försiktig hotellfrukost. Vi sa att klarar vi detta utan att bli ovänner och tokiga så klarar vi nog det mesta!!!! B är min klippa, min hjälte och mitt allt.
Det som var sååå trist var att vi inte kunde träffa kusinerna Linnéa och Mimmi, faster Anette och farbror Matti . Det hade vi ju sett fram emot så mycket allihop. Förhoppningsvis kan vi ses kring kristihimmelfärds i stället.

Sammanfattningsvis kan man väl säga att allt kändes som ett stort skämt. Det var hemskt!
Nu tar vi nya tag och håller oss på hemmaplan ett tag.

KRAM ALLA!
Meja med mormor, kusin Ally och morbror
Kalle i Varberg. Fler bilder kommer.